Optima

Yrkesutbildningen förnyas

En ny lag om yrkesutbildning trädde i kraft 1.1.2018. Yrkesutbildningen förnyas till en helhet som utgår från kompetens och från kunden. Alla kundgrupper erbjuds kvalitativ yrkesutbildning som motsvarar arbetslivets och individens behov och som verkställs på varierande sätt.

Resultatet blir en kunnig arbetskraft för arbetsmarknadens behov och ett stöd för kompetensutveckling hos dem som är verksamma i arbetslivet. I samband med reformen beaktas även behoven av kompetensutveckling bland arbets- och näringsförvaltningens kunder, eftersom en del av arbetskraftsutbildningen överförs till det nya systemet för yrkesutbildning.

AMIS_reformen

Yrkesutbildningsreformen i ett nötskal – endast kunnande avgör

Det blir smidigare att skaffa eller påvisa ett kunnande, vilket innebär att yrkesutbildningen snabbare ska kunna svara på arbetslivets förändrade behov av kunnande.

Examensstrukturen förnyas så att antalet examen blir färre och samtidigt breddas examen. Totalt sett minskar antalet examina till 164 och från början av år 2019 kommer dessa att fördelas enligt 43 yrkesinriktade grundexamina, 65 yrkesexamina och 56 specialyrkesexamina.

I den nya examensstrukturen omfattar den yrkesinriktade grundexamen 145 kompetenspoäng yrkesinriktade examensdelar. De gemensamma examensdelarna omfattar 35 kp fördelat på tre delområden. De fritt valbara studierna försvinner och inkluderas i de yrkesinriktade examensdelarna. Gemensamma examensdelar (ex språk och matematik) ingår också i grundexamen, som avläggs genom läroavtal.

Ansökan till yrkesutbildning är flexibel och pågår året om. Riksomfattande gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning ordnas varje vår. Gemensam ansökan används i första hand av unga som under ansökningsåret går ut grundskolan eller den handledande utbildningen.

Den kontinuerliga ansökan gör det möjligt att söka till utbildning flexibelt året om. Utbildnings-anordnarna besluter om ansökningstiderna och andra förfaranden kring ansökan, antagningsgrunderna samt om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov.

Ansökan till läroavtalsutbildning sker genom kontinuerlig ansökan så att man kontaktar utbildningsanordnaren direkt. I den riksomfattande gemensamma ansökan kan man uttrycka sitt intresse för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller en examensdel som läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildning förutsätter alltid en lämplig arbetsplats.

Framöver är studievägen individuell och för varje studerande gör man upp en personlig utvecklingsplan (PUK) för kunnandet, där man utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare, avgör behovet av att förvärva kunnande i olika inlärningsmiljöer samt planerar hur påvisande av kunnande sker. Samtidigt planeras nödvändiga stödåtgärder.

Utbildningsanordnaren är skyldig att erkänna och identifiera kunnande som den studerande förvärvat tidigare. Efter att tidigare inhämtat kunnande identifierats och erkänts fokuserar man i utbildningen på att förvärva kunnande inom områden där man ännu saknar kompetens. Utbildningsanordnaren ska planera hur den yrkesskicklighet eller det kunnande som förutsätts i examens- eller utbildningsgrunderna ska förvärvas.

Kunnande påvisas genom yrkesprov, som genomförs på en arbetsplats i praktiska arbetsuppgifter. Studerande kan specialisera sig inom den examen som avläggs och valmöjligheterna ökar. Förutom att avlägga en examen, kan studerande avlägga delar av examen på ett flexibelt sätt. Utbildningsanordnaren ska ordna möjlighet för de studerande att visa sitt kunnande så snart som möjligt efter det att de anses ha uppfyllt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt examens- eller undervisningsgrunderna.

Den studerande kan förvärva kompetens som antingen helt och hållet grundar sig på ett läroavtal eller på ett utbildningsavtal eller genom en flexibel kombination av dem båda.

I utbildning som grundar sig på utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter. En studerande i utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande och det betalas ingen lön eller motsvarande ersättning.

Inom läroavtalsutbildningen förvärvar de studerande största delen av sitt kunnande genom praktiska arbetsuppgifter.  Vid behov kompletteras kunnandet i andra lärmiljöer. I läroavtalet mellan 15 år fyllda studerande och arbetsgivare ska framgå avtalets giltighetstid, arbetstid och prövotid. Arbetstiden ska i genomsnitt vara minst 25 h/vecka för läroavtalsutbildning. Förutsättning för läroavtalsutbildning är att studerande har ett arbetsavtal med arbetsgivaren.

AMIS_reformen2


Mera information om den nya yrkesutbildningen:

 

http://minedu.fi/sv/yrkesskolereformen

http://minedu.fi/amisreformi

https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170531#Pidp450926208

http://minedu.fi/documents/1410845/4970458/%C3%96verg%C3%A5ngsbest%C3%A4mmelser+f%C3%B6r+lagen+om+yrkesutbildning/08aecbfb-3f2f-4363-813d-33fb3434ed4a

http://oph.fi/reformintuki/103/0/uutta_materiaalia_ohjauksen_ja_koulutukseen_hakeutumisen_tueksi 



Hae meille

Lisää infoa

Vux-kurssit

Lue lisää